Är det såhär det känns att vara lycklig?

sitter i stuvsta nu, fast själv. h åkte ut och sladdade med sina kompisar, kan egentligen inte vara bitter för det var jag som sa att han skulle åka. men det var för att slippa att han sitter och är sur/hans kompisar tycker han är toffel osv. pallar verkligen inte med sånt just nu. dessutom behöver jag plugga, men jag kunde liksom lika gärna stannat hemma med mamma. jaja nu slutar vi vara sånna. puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0